Beskedet

I torsdags skickade jag ett meddelande till Kristian som var ansvarig för Tisus examen. Han var ofta ute och jag kunde inte få tala med honom. Klockan var 1 som ringde jag till sekreterare för att fråga resultatet. Hon visste ingenting om resultatet och förslog att jag skulle prata med Kristian. Jag ringde honom och det var inget svar. Bara telefonsvarare spelade ett meddelande. Jag kom ihög att han har besöktid mellan 13 och 15. Kolckan var nästan 12.50 då bestämde jag att gå dit.

Jag försökte undvika tänka på vad ska hända och var skulle det vara för besked. Jag försökte ta det lugnt och lyssna på music genom att cykla.

Efter cirka 20 minuter var jag framme vid Kristians kontor. Han var inte på kontoret. Det hängde några anteckningar på dörren men jag kunde inte läsa dem. De hade skrivt så dåligt och jag kunde inte till och med gissa. Jag frågade en lärare som satt på ett andra rum där i närheten. Hon hjäpte mig att läsa pappren. "Jag är på möte nu!" och "På fredag reser jag till Göterborg." var skrivna på pappren. Jag frågade honom om de har hunnit åstadkomma något besked till provet och ja sa hon.

Det fanns en låda på bordet som ordet "TISUS" var skriven på den. Hon öppnade lådan och försökte söka efter mitt papper. Jag var mycket stresserad och mitt hjärta bultade. Det tog några minutter för att hitta pappret. Hon började läsa och vända pappren och efter en lång stund började hon prata.
Du ... klarade ...... uppsatsen ..... och ............... intervjun .... men inte läsförståelsen sa hon.

Det var fruktansvärt dåligt att jag inte kunde klara läsförståelsen. Det betydde att jag inte kunde bli antagen i universitetet. Jag började övertyga henne om att texten inte var klar och jag kunde inte läsa dem på grund av detta fax-kvalitet papper. Jag försökte också påpeka att provet var helt olika från typprovet som fanns på nätet men hon sa att det inte spelar någon roll. Hon sa att du kanske kan ha en omtenta i December men det är inte bestämt nu.

Jag kom ut och började promenera ...